Jag är kristen,jag är öppen och jag tror. Brukar ofta ställa mig frågan, vad lever vi i? En värld kallar många det.

Jag låg där på stenen och solens allra vackraste nedgångs strålar belysa de små söta husen som är byggda mellan träden på berget. Då slog det mig,Något så vackert som detta kan inte komma från den här platsen. Likadant när det gäller onda ting. En bit av himlen har någon skänkt oss och en bitt av helvetet har någon lagt på våra ryggar. Kanske för att bevisa,låta oss kämpa för att nå dit vi kallar himlen.

Att nå dit,är en belöning som vi gör oss förtjänta av. vi kommer alla in neutrala och om vi kommer ut Okej och med förståndet och hjärtat på rättplats tror jag att vi kan nå den plats vi kallar himlen.

Det står mycket i bibeln,si och så ska man göra. Jag tror inte på bibeln,jag tror på gud. Självklart känner jag att många delar i bibeln är rätt och finner en bindning till. Men de saker jag inte gör påminner mig om att bibeln är skriven av människan. Jag tror inte religon ska vara gjord av gränser,tvärtom! Det handlar om gränslös kärlek,tillit och hopp.

Jag är inte det folk skulle säga "en bra kristen" som går i kyrkan varje söndag osv. Men det påverkar mig inte. Ingen människa kan någonsin avgöra eller dömma min tro till gud. Och jag behöver inte gå till kyrkan för att hitta honom,det gör jag när jag vill och vart jag vill. Och jag tror att alla religoner är samma religon,vi har bara olika sätt att berätta historian på. Jag förstår inte varför det ska vara sånt tjaffs med religoner egentligen. Alla är överens om att det bara finns en gud. Jag tycker absolut inte det är fel att vara muslim eller tillhöra någon annan religon, missförstå mig inte. Men som sagt jag tror att vi har samma gud bara olika sätt att berätta historian på.
Ditt ord är mitt ord broder,Vår färg avgör inte någonting för vi har samma fader.

Min pappa är svart och min mamma vit. Själv är jag ganska vit och min syster tvärtom och min bror vitare än mig. Vi har alla samma pappa men olika hudfärger.Gör en metafor utav det,Alla religoner och religösa har väl endå samma pappa även fast vi alla är olika?

Ibland brukar jag kolla på kvinnor som går förbi med slöja,med beundran. Jag tycker det är vackert hur man kan viga sitt liv åt någonting man tror på. Dessutom tycker jag det är extremt vackert och innehåller en bit mystik i det hela som gör allt så väldigt intressant.

Jag tror inte gud sätter gränser,det är vi människor som gör. Så tro inte att vara religös betyder gränser och saker man inte får göra. För mig betyder det gemenskap och kärlek!