svar på typ enda komentaren på evigheter förfan komentera mera!
sandra: jag saknar dig också mycket!! vi får ses till helgen, fixa lite pingel!!

nu ska jag skriva lite bull.
eller nää, inge bullshit. straight from ma heart love!

Jag vet inte riktigt hur jag någonsin kommer kunna tacka dig. för hur bra du får mig att må. en liten vardags lyx är att luta sig tillbaka och le åt att man inte är den som är ute och letar längre,för jag har hittat personen jag vill ha,och jag fick honom. han är min,han är min,han är min. De orden låter alltid lika vackert i mitt huvud. Jag har aldrig varit den bruden som suttit och gråtit över kärleks-texter över internet och det är inte riktigt menat att det skulle bli en sånn heller,mer en tribute! ni andra som läser det här ska jag förklara lite mer för. Innan denna kille,ganska exakt innan kom in i mitt liv dog min mormor. Det var ett helvete eftersom hon alltid varit en av de personer som stått mig närmast hjärtat och jag har gått igenom en av mina värsta upplevelser med. Jag försökte glömma smärtan men folk sa till mig att jag måste hantera den, jag ville inte hantera den,jag vill inte hantera den.
Det är ingen som förväntas hantera en annan människas död på ett bra sätt, det finns ingen instruktionsbok för "hur du skrattar efter 10 dagar" eller någonting sådant. Men det fanns Linus. Jag skall försöka göra en metafor så kanske ni förstår. Jag stod på marken med all skit, och där kom han och fick mig att flyga. Om det kommer en dag då han lämnar mig kommer jag tappa min flygförmåga och ramla ner i skiten igen och antagligen vara rätt så pist off och ledsen för att han försvann så det kommer bli dubbelt - vilket skrämmer mig. Men jag hoppas att den dagen inte kommer, för hur illa det än låter kan jag glömma saker och ting och fösa det undan mig när jag är med honom. och vilken lyx det skulle vara om jag kunde göra så föralltid. Jag kollar nu upp på texten och inser att jag faktiskt har skrivit ett antal rader haha! en sammanfattning av allting,tack linus Ögren jag älskar dig.