Jag kan inte andas längre, jag vill förlåta och gå vidare. jag vill jag vill. Men det gör så ont och jag vet inte hur jag ska göra. Jag lider vilket som.

Jag är fast här, och du verkar inte bry dig längre. Jag var så nära att gå ut ur den där dörren igår och det känns forfarande inte som din reaktion var helhjärtad. Jag vill tro dig, jag vill tro dig när du säger att du älskar mig. Men jag känner det inte 100%.

Men jag kan inte leva utan dig,jag är fast i smeten nu.

men din frånvaro kväver mig och jag hittar inget annat sätt att andas.